3-0

Ja tack, 3-0 till BoIS. Så fint! Jag kände i lilltån att dom skulle vinna
men 3-0 är ju jävligt bra. Dom spelade faktiskt bra! Jag är stolt. Som
en stolt mor över sitt barn. Jag saknar TV:n bara, den de hade när de
spelade i allsvenskan där man kunde se repriserna. Missar du en
situation nu så missar du den verkligen för den går inte i repris.
Man är allt bra bortskämd.

Matchen gick skitfort. ett två tre så var den över. Kan ha berott på
sällskapet i form av Yoo, Ostfrallan och Louise. Alla med diverse
kommentarer.

- Vilket fint exemplar. (om ett av barnen som sprang och såg söt ut)
- Titta hitåt. (Jag står och vinkar frenetiskt med Johanna i telefonen och
ska försöka få henne att förstå var vi står. Var? Hitåt såklart.)
- Dom började nog där borta. (Ostfrallan har en teori var gubbarna började
sin vandring, de stod snett framför mig sen kom de bara närmare och närmare
och till slut så var de nästan om Ostfrallan. De tog ministeg och typ smög)

Diskussion om varför inte Per(?) gjorde mål när han står en meter från målet.
- Men han var inte beredd..
- Nähä?! Men han får fan betalt. Han ska vara beredd!

Hårda ord kanske, men då skulle ni hört damen bakom oss. Hon såg ut som
en fisk och vrålade som en oxe. Läskigt!

XX


Dokumentation att jag fakiskt var där!


Nu e det bara för skojs skull


En Down!


Louise och en Down

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0