Nu åker jag in till London igen.

Här ska det festas och turistas som aldrig förr!

Ha en härlig helg,


Sandra till höger är mitt London-häng ;)

XX

Bilder från Oktober, våran träningsvecka i Insjön innan det bar
av till Reading.


Teamleader Sales, Kirsty och svenska Mats


Hannah banana och Steven på lagret


Radarparet Matt och Tom. Mina fina pojkar!


Första kvällen, middag på hotellet. Steven, Sara och jag.


Största delen av sällskapet, trevligt!


Vi arbetade i olika grupper hela veckan


Grupp Kirsty, Mats, Steph och Steven


Grupp Esham (teamleader customer service) , Sara, Matt och Gustaf (som tar bilden)


Grupp Tom (den ultimata engelsmannen) , Hannah, Keri (butikschefen) och Jag


På Clas i Falun.


Studiebesök


Hela gänget tillsammans med våra 5 svenska trainees


Här är vi på studiebesök på DC


Esham och Clas, hahahha


Happy times! Steven, Steph, Sara, Mats, Esham, Kirsty och Matt


Vi blev indelade i grupper och skulle bygga en varsin dator, alla delar. NAJS


En dag skulle vi använda verktyg vi säljer i butiken och göra våran egen namnskylt


Anders visade oss how to do, han fattades ett finger, men det kändes lugnt.


Djup koncentration


Sara som är våran visual merchandiser hade stora förväntningar på sig att göra en fin en


Steph var väldigt noga


Keri skrev Reading på svenska, tyckte han var roligt


Mats färdig, tecknet han gör med fingrarna är hans kännetecken


Banana var duktig


Så vacker en träbit kan bli


Tom, My grumpy old man


Esham nöjd som få


Matt


Who?


Kirsty


Steph, äntligen klar!


Steven gjorde dalahästar på sin hehe


Sara med, utländska gillar dalahästar


En dag skulle vi på ett pedagogiskt sätt lära de andra grupperna en station i butiken
som vi läst om. Grupp Kirsty valde att spela upp en historia.


Vi körde heta stolen, vinnaren vann en glödlampa från Clas Ohlson. Succé


Keri ställde sig på bordet och fick alla att både sjunga och dansa


Om man nu kan kalla det dans...


Louder


Vårat fina trainee team, Olle, Rasmus, Ken, Matilda och Josefin


Examen (typ). Sista sagen och vi fick våra namnskyltar. Esham. Lägg märke till att
Rasmus blundar på alla foton, ALLA. Haha


Steven


Kirsty


Sara


Matt


Keri


Jaaaaaaaaaaaaag


Tom


Gustaf


Steph


Hannah banana


Mats


Vi spelade massa pingis


Jag vann


Varenda


GÅNG


Vi fick i uppdrag att bygga 3 olika rymdskepp som skulle släppas 3 meter från
golvet med ett ägg, och ägget fick inte gå isönder.


Det var Vi against THEM


Lag förlorarna


Lag vinnarna


Vårat ägg höll!!


Sista kvällen blev vi indelade i grupper och skulle laga mat. Vi fick huvudrätten


Gustaf gör sig beredd för ugnstekta grönsaker och oxfilé


Mats aka Rudolf dricker öl


Karlarna med magarna


Matt stackarn skulle servera, han hade problem


Middagen var jättetrevlig.

Hela veckan i Insjön var underbar!

Nästa inlägg kommer det foton från veckan i Manchester!!

XX

Matchen igår var BRAAAA. Birmingham hade inte riktigt en
chans.

Vi satt snett bakom målet, och någonting som jag uppskattade
var att se hur många som faktiskt väljer att knyta sina skor
precis vid målet. Massa rumpor, överallt. Underbart.

När Chelsea gjorde andra målet precis där vi satt så hade jag
chans till världens efter-mål-foto. Ni vet när alla kramas och
firar. Dom stod precis där, ni vet där, framför kameran, jättenära
och kramades. Så jag klickar kameran och ler över vilken lyckad
bild detta kommer bli. Precis i samma millisekund så börjar Mats
vifta med sin Chelsea flagga precis framför linsen, jublande av
glädje.



Så foto 1, vitt.

Jag suckade och snabbt som fan så laddade jag kameran för att
hinna med ett nytt innan de slutat fira. Då bestämmer sig karln
i sätet framför mig att dra upp händerna i luften, precis framför
linsen.



Foto 2, en knuten hand.

Och ja



Foto 3, ryggen på 5 chelsea spelare.

Som ni kanske förstår så har jag inte SUPERBRA foton från matchen.
Men jag är glad ändå.

Det var en sån jävla stämning på stadion, alla sjöng. Och jag hade
turen att hamna bredvid killen som bestämt sig för att psyka
bortamålvakten.

- SHUT UP HART!
- WATCH OUT HART!
- BE PREPARED HART!
- DON'T CRY HART!

Återupprepades om och om igen. Mysigt.

Det är en härlig känsla att sitta på en fullsatt arena precis vid
planen och se några utav världens bästa spela fotboll.

Innan matchen gick vi på Zo bar. Den ligger precis vid arenan och
där är alltid fullpackad med supportrar. De sjunger och dricker öl.
Du har alltid minst 2 öl på dig när du lämnar stället.

Mats bad mig smaka på en av hans drickor. Han hade nämnt innan
att han skulle köpa sig vodka redbull, så jag smakade med glädje.
Det visade sig vara ren whiskey. TACK! TACK!

Mats är en cool liten man, han är 50 år men lever varje dag till
fullo. Han går på alla Chelseas hemma matcher och han är
übersocial. Han blir polare med alla. Han pratar så grov
stockholmska, det är roligt att lyssna på.

Han säger bland annat ord som 'pluskan' för plånbok, han tycker
att saker är coolers och lax för pengar.

En skotte började prata med mig igår när jag efter vinet behövde
en cigarett utomhus, han frågade om jag sett matchen bla bla bla.
Vi pratade i säkert över en halvtimme medan Mats var inne med
sina kompisar som kommitöver från Göteborg (jag älskar göteborska).
Skotten började prata om Jonas, eftersom tidigare samtalsämnen varit
fotboll, fotboll och fotboll så tog jag för givet att han pratade om Jonas
Olsson som spelade i Landskrona Bois innan. Jag berättade glatt att
vi brukade kalla honom 'the butcher'.
Skotten fattade ingenting, men han är ju benig ju, menade han på.
Jag försökte förklara och fattade inte varför han inte förstod.

Sedan kom vi gemensamt fram till att det var ju Jonas aka Basshunter
han snackade om.

?

I all fairness så var ju inte det så jävla lätt att förstå. Men jo, alla vet
vem Basshunter är i England, sen han gick in i Big Brother huset.

När vi skulle gå och skotten träffade Mats, då blev det liv i pipan.
De hejade tydligen på samma lag i Skottland, Heart eller något.
En liten klubb från Edinborough. Mats började sjunga en massa
sånger och jag trodde nästan skotten skulle börja gråta.

Där har vi två fullvuxna män som genom ödet har träffats på
en pub på Fulham Broadway och hejar på samma lag. Det
var ett fint ögonblick.

När vi senare skildes från Graham (skotten) så var Mats
på ÄNNU bättre humör. Det var ju otroligt att han träffat
Graham, han jämförde det med som att jag skulle träffa
någon här som hejade på Landskrona Bois. Jag sa att det
tror jag inte.

Världens längsta inlägg presenteras av Nina.

Imorgon åker jag in till London och på Lördag är det fest med
en massa svenska tjejer, gratis sprit och gratis inträde. Fab.


Mats med sin flagga



SHUT UP HART!



Fullsatt Stamford Bridge






Jag höll upp kameran och tog ett foto bakom ryggen. Det blev asbra!


Hörna


Jag försökte pilla Cech i rumpan. Det gick sådär.


Nacken på Hart psykaren. Mycket intressant, jag vet.


Spelarbussen. En fantastisk bild om du frågar mig. Speciellt med tanke på att bussen
svängde upp precis vid mig och den hann ända dit innan jag hann ta ett foto ar talang.
Nästa gång jag tappar kameran i marken så ska jag köpa en kamera med direkt tagning.


Utanför Stamford Bridge efter matchen



Vi hade roligt att ta bilder



Jag och Frank hade det mysigt. Klapp klapp


Vi hittade fler supportrar


XX

Vilken dag, jag trodde jag skulle vara sjukt trött idag och
fortfarande aningen bakfull sen helgen. Våran mojitho tour
skulle nog inte gjorts på fastande mage om jag uttrycker
mig så.

Nästa gång så blir det massa mat innan, för att, ju mer mat
desto mer mojitho.

Strunt i det, helgen var lyckad. Jag och G betar av krogarna
en efter en. Riktigt najs. Ja, hur det gick med min wingwoman
plan ska vi nog inte prata om. Efter några mojithos så hade jag
nästan glömt att G ens var med. Så lyckad wingwoman var jag.

Men som sagt nästa gång. Nästa gång. Jag har lärt mig min läxa.
Drick inte alkohol hungrig.

Till nästa sak.

Jag har varit på lite smådåligt humör på senaste. Det går från deppig
till arg till superglad. Typiskt kvinnligt beteende, jag vet. Men jag har
väntat på detta ögonblick.

Ni vet när allt är bra, men det är lite för lugnt. Ni som känner mig vet
att jag gillar fart och fläkt, desto mer desto bättre. ALLTID.
Och det händer ju inte sådär supermycket efter jobbet alltid. Som vanligt
om det ska bli någonting gjort så får man fixa det själv. Och jag är trött
på att fixa allt själv, jag är van vid ett socialt liv.

Hur gör vi då för att bättra på humöret , JO

Vi köper en koncert biljett till Bon Jovi på O2 arena i Juni för £240.
Vi köper en koncertbiljett till Mika och Erik Hassle 1 Mars för £28.
Vi köper en matchbiljett av Mats kompis till Chelsea-Birmingham i
övermorgon. 6 raden!! Så nära planen!! Engelska läktare är kung.
Vi åker till London på fredag och stannat hos Sandra i några dagar
för att festa och turista.
Vi köper biljetter till Paris i April för £60. Jo det är sant, £60 för en
tur och retur biljett till Paris. Sinnessjukt!!

Jag har nog inte riktigt smält än att jag har lagt nästan 3000:- på
en koncert biljett. Men to my defence så är det 1. Bon Jovi ,
2. O2 Arena , 3. Ståplats precis framför scenen!!!
Jag kommer säkert kunna röra honom, jag kanske till och med
får lite saliv på mig. Man kan ju alltid hoppas.

Så jävla bra.

Nu känns allt väldigt mycket ljusare igen. Chelsea - Birmingham
känns ju som ett väldigt bra sätt att påbörja en sex dagars semester.


XX

Vi pratade om nyår för några dagar sedan.

Som ni kanske minns så berättade jag att jag skickat ut
alla i trädgården. Vad jag däremot INTE minns är att jag
hade vrålat:

I DONT CARE WHO YOU ARE OR WHERE YOU'RE FROM,
EVERYONE OUT IN THE GARDEN! NNAAAOOOOOOOWWW!!!

Smidigt som fan, jag vet.

Det är ju också en jävligt bra fest när en person i sällskapet
är så full att han skickar 'Happy birthday' -sms istället för
'Happy New Year' - sms på tolvslaget.

Jag kissade på mig lite när jag fick höra det. Hade jag fått ett
'Happy birthday' - sms på tolvslaget så hade jag skrattat så
sjukt mycket. Lyckat nyår liksom.

Jag märker nu när jag knappar på datorn att jag automatiskt
skriver utan å,ä,ö. Jag måste alltså gå tillbaka och ändra texten
för att lägga till dessa i texten. Känns sjukt konstigt. Både datorn
på jobb och blackberryn har engelskt tangentbord.
Jag börjar kanske komma in i det engelskspråkiga levernet. Coolt.

Ikväll ska jag och se Avatar, den ska ju tydligen vara skitbra.
Häftigt med 3D.

Fortfarande trött och bakfull sedan gårdagen. Imorgon ska jag
och G ut. OCh jag läste precis en artikel om Wingwomen, med
tips och ideer. Kan bli roligt det här. Tror jag hade kunnat vara
den ultimata wingwoman. Några utgångars övning sen jääävlar.


Laters!

Är det inte helt fantastiskt att varenda gång väskan
faller omkull så hamnar den upp och ner.

Och är det inte underbart att jag aldrig stänger min väska.

Inte i taxin, inte på bussen, inte på gatan.

Jo jag måste nog säga det, fantastiskt.

En parantes,

Huset på Kings Road, alltså huset i stan med 5 sovrum
(vilket betyder 2 extra sovrum) är vårat!!

Vi ska bo här istället för i Woodley. Det är underbart.

Allt bara faller på plats.

Haha juste ja, jag fick höra igår att Esham knäckt ett revben nu,
dagen innan hans veckas semester. Osis. Det var visst någon
historia med tre livsfarliga hundar som hade kommit runt hörnet
och fått honom att hakla till på isen och fallit på en kon.

Jag kan sätta min spargris på att det inte finns några hundar.
Inte ens en, eller ens en chihauha.

Stackars. Ska ge honom en blomma när han kommer tillbaka.
Med ett kort. Med hundar på. Hihi.

Jag förstår inte varför jag MÅSTE (verkligen måste) utmana ödet.
Det är något gravt fel på mig.

Det var utgång i helgen också. Amazing. Riktigt roligt.

Spelade något musik quiz spel, riktigt najs. Inhandlat på John Lewis,
(vaaad trådde dy?) . Sedan var det drickspel för hela slanten. Jag
förlorade STORT, det gick inget vidare alls. Men det var ett dumt
jävla drickspel. (Som enda tjej så slapp jag dricka allt) Men rödvinet
flödade.

Purple Turtle fick sig ett besök igen. Vi skulle hitta ett ragg till G, Chris
agerade wingman och jag hade bara så jävla roligt av att kolla på.
Chris var ju utan tvekan världens bästa wingman (enligt honom själv,
ingen annan!). Jag trodde såklart på honom först, men detta visade sig
vara totalt helt fel. Han har nog inga problem att fixa ragg till sig själv,
men som wingman sög han. S.Ö.G. Alla hade pojkvänner eller bara allmänt
konstiga. Jag krampade som vanligt. Underhållning på hög nivå. Alla var
som tur var alldeles för fulla för att över huvud taget reflektera över vårat
beteende. Thank god.

Sedan var det fyllemat och taxi hem.

Lyckad kväll.

På Lördag är det personalmiddag(fest). Yeey. Jag har glömt
skriva upp mig på listan, men fick komma ända. YES.
Som Esham sa,
- Can't have a party without Nina.

Jag tackade honom genom att erbjuda mig att dricka alla hans drinkar
eftersom att han ska köra hem. Jag är en alltför vänlig själ.

Jag hade ju i ärlighetens namn tänkt mig en utgång på Lördag efter
middagen, men det återstår att se vilka som jobbar Söndag och inte.

Spännande, fortsättning följer. Vilken fantastisk cliffhanger.


XX

Anna Fäldt!

Det finns inga ord att beskriva henne,

När jag läste detta inlägg så visste jag inte var jag skulle
bli av, jag skrek rätt ut.

Jag kan riktigt se hur upprörd hon är. Säkert bara sekunder
ifrån att skriva ett mejl till hela Hollywood och klaga.
Dramat i detta inlägget är ju helt amazing. Det är skandal!
Skulle vara kul att träffa henne timmen efter hon sett
'Blair witch project'. Haha snutte. En drama queen, det är Anna det.

HAHAHHAHA. Jag dog en aning. En smula. Jag är trött nu.
Jag skrattade mig trött. Vilket härligt sätt att samla trötthet.

Jag säger ju det, Anna är en fin vän.

Jag däremot, njaaeee. Finns nog vissa somskulle rösta emot.

Min kommentar på hennes blogg ger nog inga pluspoäng
och Erika som jag hade en livlig konversation med om hur blek
hon är gillar mig nog inte heller.

Ja hur som helst, enjoy ett inlägg från en utan några höns
över huvud taget, inte ens en fjäder.


XX

Varje gång jag kommer hem från jobbet och sätter
fötterna i huset så ler jag. Jag fyrar av ett riktigt colgate
leende.

Varför?

För jag mår så jävla bra över att vara här, att komma hem till
ett stort hus (där jag för nuvarande bor helt ensam) och bara
kan slappna av, fixa med mitt liksom. Reflektera över livet som
aldrig varit bättre, göra precis vad jag vill, när jag vill.

Flummigt , jag vet.

Men så underbart är det alltså, jag kan inte ens besrkiva det.
En underlig känsla, allt är bara rätt.


XX

Alex på mitt jobb är 17 år, spelar trummor och är
sådär söt som bara en 17-åring kan vara.

Men han är så förvirrad att jag kan knappt kolla på
honom utan att skratta.

Glömmer han inte bort att han ska jobba så får han
de knäppaste idéerna, och han delar med sig av detta
utan att tänka på vad han säger.

Idag berättade han hjärtligt att han köpt läsglasögon,
sånna vi säljer på jobbet. Han tänkte att han kanske
behövde läsglasögon för han somnar alltid när han
läser (?). Jag sprutade vatten både ur näsan och öronen
när han visade mig hans trepack med gubb-läsglasögon
med styrka +3!! (+3 är för er otevande ickeglasögonbärande
väldigt starkt för en person som köpt läsglasögon för
att inte somna i boken).

Jag sa detta till honom och han blev genast besviken och
skulle lämna tillbaka dem, men han hade ju tappat bort
kvittot, för han tappar ju bort allting den här mannen.

Men han är så jävla rolig så man kan ju inte göra annat
än att skratta.

Allt "vettigt" jag fick ur mig var
-Maybe you're just not a reader.

BRAAAAAAAA

I love my work


XX

Ni som känner mig vet att jag är som ett barn när det
gäller lekar och fest accessoarer. Jag hade i den andan
köpt 200 partypoppers, tutor och shotglas.

Inte den bästa idén.

Vi städade igår.

Och om jag uttrycker mig såhär, den här nyårsfesten
blir nog dyrare än vad vi tänkt oss.

Väggen i köket har en stor(läs STOR) rödvinsfläck på
cirka 1,5 meter. (Som for the record inte går bort med
vatten och svinto, vad som däremot går bort är den
vattenbaserade färgen, så ni kan ju tänka er hur det
ser ut just i denna sekund).

Golvet i köket år glatt färgglatt i rött, grönt och blått efter
de underbara partypoppers som (fantastiskt nog) färgar
av sig permanent när man spiller på det. Så golvet är
mer eller mindre fucked. 

Lyckligtvis har vi en ganska stor matta som tar upp en
del av golvet men den spilldes det såklart också rödvin
på, så jag slängde in den i tvättmaskinen klockan tre
på morgonen och lovade mig själv dyrt och heligt att
komma ihåg att ta ut den. Ni kan ju tänka er hur det gick,
så nu är den en enda skrynklig boll. Den ska nog inte tvättas
i tvättmaskin över huvud taget. Glömde kolla tvättlappen
dumma mig. (!!!!!)

Och sist men inte minst så har vi köksbordet, ett stort köksbord
i ljust trä, som har fått samma renovering som golvet. Det
är alltså färgat i regnbågens alla färger och går inte bort hur
mycket man än skrubbar.

Så jag tänkte att jag skulle starta en fond, ' alla som vill hjälpa
Nina ur en stor landlord-skuld' heter den och startar här och nu.
Skriv en kommentar för att ge ett bidrag. Alla summor uppskattas,
speciellt tre-siffriga.

Det är roligt ändå att man är för jävla bakfull för att ens inse
allvaret i härligheten. Man bara lägger över en matta, lägger
servetter över bordet, blundar när man kollar på väggen och
taaadaaa, problemen borta! Tills nu.

Men helt ärligt så hade jag så jävla roligt så konsekvenserna
kan komma och bita mig i rumpan hur mycket som helst.
Landlorden kanske inte ens märker det, han får ju räkna med
slitage. (denial).

Any way, youre welcome!

Och vi hörs!

XX

Var ska jag börja.

Dagen började med att jag jobbade 9-18. Jag och Matt
började förberedelserna med en gång och gjorde jellyshots
i personalrummet. Detta visade sig visst vara olagligt. Men
som svensk kommer man undan med en del, jag kan ju inga
lagar over here (som tur är).

Efter jobb begav vi oss till huset där underbara Sandra med
kompis Anders väntade. Vi gjorde ve oss och åt gott sedan
började folket anlända.

Det blev en sjuk kväll. Så jävla roligt. Det går inte att beskriva
atmosfären. Alla hade roligt och alla är helt underbara. Det kom
mer folk än jag hade väntat vilket alltid är välkommet.

Jag tror inte ni förstår hur mycket alkohol som förtärdes under
dessa timmar. Vi hade så sjukt mycket sprit, vin och öl i huset
i början av kvällen, klockan sex på morgonen var det bara
slumpar kvar. Jag förstår inte hur det går att konsumera så mycket
alkohol.

Jag blev inbjuden till mina pundargrannar och tänkte att jag lika
gärna kunde gå in och säga hej, måste ju se hur apor lever. Inte
den bästa idén. Det slutade med att jag började tjaffsa med en
av killarna för att han var otrevlig. (eller om det var jag som var
otrevlig, hur som helst så drog vi inte jämnt och nu är jag lite
orolig att de hatar mig och kommer bryta sig in här och råna
mig och sälja mina grejer för gräs eller liknande). Den som lever
får se säger dem ju. Not my brightest moment.

I vårat hus var det livat, vi spelade 'ring of fire', men jag skulle
nog rekomendera att börja spela fyllespel med regler INNAN folk
blir fulla , det var ju inte ordning någonstans, men kul hade vi.

Mats hade med sig sin 16-åriga son med kompis. Ingen bra idé.
Jag gav dem alkohol hela kvällen, ena ölen efter andra drinken
efter tredje shoten. (Man minns ju själv hur det var att vara 16).
Men tydligen så tålde vi mer på min tid för det slutade med att
ena backslicken spydde på mitt köksgolv och den andra trillade
nerför trappan. Som tur var så hade pappa Mats redan gått hem
då, så jag (ansvarsfull som jag är) satte pojkarna i en taxi och
skickade hem dem. Your welcome.

Fruktade lite för mitt liv dagen efter, och upprepade antalet gånger
att om jag dog inom den närmaste tiden så var det garanterat
Mats som hade något i görningen.

Tio i tolv skickade jag ut alla i trädgården, försåg alla med glas
och champagne. Ungefär såhär,

Jag - UT I TRÄDGÅRDEN ALLIHOP!!
Alla - Okej.. ?
Jag - KOM IGEN!!
Jag - GLAS, HAR ALLA FÅTT GLAS???
Diverse personer - Nej
Jag - Oj, men kära nån. Kom igen nu folk klockan är snart 12.
Gustaf - 3 minuter kvar!
Jag- Men herregud, (sprang runt och var fast benägen att alla
skulle ha champagne att skåla med innan tolv)

Alla stod och hade det trevligt men de undrade lite sådär tyst
varför i hela friden jag skickat ut dem i trädgården.
Tydligen så gör man inte det här, vi såg på pricken tre raketer
och då och där förstod jag att det var ett annat land jag var i.

Men det var fint ändå, alla var ju samlade på samma ställe, så
vi kramades och pussades och skrattade innan vi gick in igen
och fortsatte firandet.

Den bästa nyårsaftonen på mycket, mycket länge.

Underbart folk, alla var på underbart umör och jag fick träffa
folks respektive vilket var jätteroligt. Alla var rejält berusade
vilket gjorde det ännu bättre. Klockan 4 började folk dra sig
hemmåt och jag och Matt satt uppe och sjöng till klockan sex
på morgonen, då deckade jag, så skönt så skönt.

Har egentligen inte återhämtat mig förrän nu.

Det var underbart, jag vill aldrig glömma denna kvällen.
Jag har hamnat SÅ rätt!

XX