Jag krockade med min granne i dödens kurva idag.
Hela vårat område är uppbyggt som labyrint med en massa
hörn där man inte ser om man möter någon.
Jag har ofta undrat hur det skulle gå om man skulle möta
någon i dödens kurva(jag har själv döpt den, så tvivlar att ni
hittar en förklaring på wikipedia).
Det gick bra, Viktoria (min granne) stannade snabbt, samtidigt
som jag märke att min cykel inte bromsade som den skulle.
Jag körde rätt in i henne även om jag stod på bromsen.
Snyggt liksom,
- Hej grannar, jag körde över eran 14-åriga dotter. Min cykels
bromsar suger plus att jag hade mobilen i handen och inte
fick ordentligt grepp.

Det hade nog blivit ett jävla liv. Men vi klarade oss båda oskadda.
Jag frågade nog henne 100 gånger om allt var bra, inga invändiga
skador och så. Men hon verkade pigg och glad så vi cyklade
vidare, och det känns som att hedanefter kommer vi ha ett
speciellt band, det får man väl med folk man delat en nära döden-
upplevesle med?

XX


Följ ljuset