Esham, min chef är en speciell man.

Han ser ut som Buddha. Han är väldigt erfaren
som manager men i övrigt är det inte mycket som står
rätt till.

En dag på jobbet med Esham kan gå till på många sätt.

Vi går igenom schemat jag gjort för nästa månad. Jag förklarar
och visar. Plötsligt säger han

- Nina! Nina! Have you ever tried this??
Han öppnar nu upp sitt öga med fingrarna och tar klementinskalet
han just lämnat på bordet och trycker ur saften så den sprutar
in i ögat.
- AAHHHHHHHHHHHHHH! It hurts!! It fucking hurts man!!!

Sedan var han röd och tårig i ögat hela dagen, hahahaha.

Jag knäckte mig av skratt. Där har han ju bokstavligen bara stängt
av hjärnan för några sekunder, låtit den gå på tomgång och agerat.

Vi även hjälpa till att plocka ut varor för vi har fått så sjukt mycket
produkter inför vårat katalogbyta nästa vecka. Esham tyckte vi skulle
hjälpa till även fast "det inte ingår i våra arbetsuppgifter". Han är
cp. Grejen med Esham är att nu ska det gå undan. Skit samma hur
det blir, hur det ser ut eller om det makes any sensce what so ever.

Han tyckte vi skulle dela på en vagn så vi kunde jobba ihop och
det är ju för väl, Esham gör det och sedan gör jag om det. Ordentligt.
Jag stötte på honom i hemavdelningen där han höll på att plocka upp
en massa tepåskoppar i porslin. Jag hittade en trasig med något konstigt
rött på sig och frågade om han redan hade hunnit ta isönder en.
Han sa att det var Andrea som tagit sönder den. Jag börjar hjälpa till
att lasta över kopparna när jag hittar en till med rött på sig, och sen till.
Jag ba

- Esham, are you bleeding?
- No?
Tittar på hans hand.
- Yes you are! Nice try! Trying to blame Andrea when you leave
traces everywhere that you did it!! HAHAHAHAHA.

Så otroligt trög.

Senare på dagen så är det damm överallt i staffroom. Jaha undrar jag.
Vad är det nu som har hänt. Jo men då har Esham borrat i väggen
och satt upp våran stora white board tavla. Fint. Jag hittade magneter
på tavlan som var SJUKT starka. De gick igenom allt.
Esham har tjatat om att vi ska köpa en dart-tavla för pengarna vi drar
in från personalshoppen. Jag har fördömt detta val av inköp. Men kom nu
på en fin kompromiss. Jag ritade upp en spelplan på tavlan och tog super-
magneterna för att kasta på min nygjorda spelplan. Esham nästan slänger
sig framför och ba
- NOOOOOOOOOOOOOOO.
- NOT my new white board!! Its all new and white. Look how beautiful it is!!
53 pounds Nina, 53 pounds. If it's scratched when I get back on Monday
i know it was you. Even though it wasn't. It WAS you!

Sedan suddar han ut min spelplan men innan det var dags att gå ner
på shopfloor igen så ville jag ha en bild på honom bredvid hans
stolthet (tavlan alltså). Se nu riktigt stolt ut sa jag. Han gjorde sitt
bästa. Sedan gick vi ner.

Innan jag skulle gå hem för dagen gick jag in i staffroom och ritade
en ny spelplan, där jag skrev. Want to play? Ask for Esham.

Sedan gick jag hem. Skrattandes.

När jag kom in idag så var supermagneterna borta. Han har tagit dem.
Gömt dem. Elakt.


XX



Försöker demonstrera hur stark magneten är. Går igenom handen


Ännu en illustration. Jag vill att ni riktigt förstår vad jag pratar om här


En stolt Buddha


Såhär såg det ut när jag gick hem. Fnissandes. Hela vägen.